2013
bild från nyårsmiddagen, några timmar innan 2013.
Jag välkomnar det nya året med öppna armar och ser fram emot allt det kommer föra med sig. Hur klychigt det än låter så kommer jag alltid minnas året jag precis lämnade bakom mig så fruktansvärt mycket. Jag har nästan lite delade meningar över att det redan är slut, det förde ju så mycket bra med sig. Jag reste på fantastiska resor, kärade ner mig i någon helt oplanerat och naivt, byggde nya relationer, fick fantastiska betyg och förstod att livet som 18 var så himla fint. Men då är det väl tur att 2013, året som precis har börjat, kommer föra med sig så många storslagna händelser. Det är ju året jag ska köpa en vit klänning, springa ut tillsammans med världens bästa klass och krama alla nära och kära. Det är ju året då lilla jag kan ta studenten, och det känns så ofattbart och stort. Det är ju året då jag ska få ge mig ut på egna äventyr med ett mål om att vara borta så länge jag vill och bara känna att inget behöver vara förutbestämt en tid framöver. Sen får jag väl alltid hoppas att 2013 bör med sig fjärilar i magen, spontana kyssar och annat romantiskt som alla flickor utan pojkvän fantiserar om. Får väl helt enkelt hålla tummarna för att det här året, trots ett fantastsikt 2012, ska kunna slå alla andra år.
såhär skrev jag efter nyår förra året
"fyverkerierna sköts upp i skyn, kyssar delades ut, löften gavs och skratt strudlade. det var den kallaste dagen på året och många tjejer frös i sina alldeles för tunna strumpbyxor medan andra värmde sig i pojkars famnar. champagnen flödade och ciggarer tändes för att hedra tiden som passerat och tiden som var till att komma. skratt blandades med tårar över funna eller förlorade nyårskyssar. misstag gjordes och beslut fattades. allting var som traditionen lyder med överflöd i alla dess former och jag insåg att trotts att mina vänner var precis intill mig och även om året som just tagit slut var det bästa i hela mitt liv så kunde jag inte hjälpa att jag kände mig så himla tom precis när klockan slog tolv. det enda jag såg framför mig var dig. alldeles för långt borta, alldeles för omöjlig att få och alldeles för bra för att släppa. men ska ska släppa dig, jag kan bara inte riktigt än."
mitt nyårslöfte var att släppa honom och någonstans under året så gjorde jag faktiskt det, så ja, jag höll vad jag lovade.
Kommentarer
Trackback
